Justitiedepartementet har lagt fram ett lagförslag (Ds 2024:11) om kameraövervakning som ska ge polisen utökade befogenheter att använda ansiktsigenkänning och andra biometriska identifieringsmetoder i offentliga miljöer. 

I betänkandet föreslås att polisen ska få använda ansiktsigenkänning (biometrisk fjärridentifiering) i realtid på offentliga platser i brottsbekämpande syfte, t.ex. för att identifiera misstänkta eller efterlysta personer. Detta ska gälla brott som kan leda till fängelse i fyra år eller mer. 

För att få använda denna teknik kommer det krävas ett tillstånd från en myndighet, men regeringen har ännu inte specificerat vilken myndighet det blir. Det föreslås även att riksdagen ger regeringen mandat att bestämma tidpunkten för ikraftträdandet av regelverket om biometrisk identifiering i realtid.

Vidare föreslår utredningen att Polisen inte längre ska behöva utföra en intresseavvägning mellan brottsbekämpningsintresset mot intrånget i medborgarnas privatliv när de vill använda automatiserad igenkänning av registreringsskyltar genom övervakningskameror på vägar, gator och torg. 

Under en presskonferens frågade en journalist utredaren och justitieministern om tanken var att regeringen skulle sätta upp egna kameror för ansiktsigenkänning eller om polisen skulle kunna koppla upp sig mot kameror som drivs av andra aktörer, såsom kollektivtrafikbolag. Deras svar var att lagen inte går in på sådana detaljer. Lagen ger polisen den juridiska befogenheten att använda ansiktsigenkänning i realtid, men de trodde att det främst skulle handla om att polisen sätter upp egna kameror. 

Den som vill kan lämna ett remissvar fram till den 16 september 2024.

Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) har uttalat sig i en angränsande fråga. I ett separat lagstiftningsärende rekommenderar betänkandet om Kamerabevakning i offentlig verksamhet – lättnader och utökade möjligheter (SOU 2024:27) att tillståndskravet avskaffas för vissa offentliga organ som vill installera övervakningskameror.

IMY påpekar att även om tillståndskravet upphävs, så minskar inte utredningsarbetet som behöver utföras för att säkerställa att kameraövervakningen är laglig. Myndigheten framhåller risken för en ökning av olovlig kameraövervakning samt stigande kostnader för administration och tillsyn, vilket IMY menar behöver utredas närmare. 

Länk till förslaget: Förbättrade möjligheter för polisen att använda kamerabevakning – Regeringen.se (Ds 2024:11)

Inspelad presskonferens från 3 juni Snabbspårsutredning om kamerabevakning överlämnas till regeringen – Regeringen.se

Pressmeddelande från 3 juni Förbättrade möjligheter för polisen att kamerabevaka – Regeringen.se

Pressmeddelande 24 juni 2024: IMY yttrar sig över förslag till ändrade regler för kamerabevakning

Pressmeddelande 15 april 2024, Kamerabevakning i offentlig verksamhet – Regeringen.se