2015 sjösatte Kina ett projekt med ambitionen att kunna identifiera medborgare med 90 procents tillförlitlighet inom tre sekunder. Idag uppger utvecklare som kinesiska SenseTime att de tangerar 100 procents träffsäkerhet och att systemen är bättre än människor på att identifiera individer.

ICO utreder pilotprojekt i London

Men på andra håll varnar kritiker för att enskilda kan komma att pekas ut felaktigt. I London använder polisen ett system med kameror kopplade till en ”watch list” på prov i samband med exempelvis julhandeln, fotbollsmatcher och andra större sammankomster. Systemet ska ha identifierat oskyldiga som brottslingar. ICO inledde ett tillsynsärende i december:

– There may be significant public safety benefits to enable the police to apprehend offenders and prevent crimes from occurring. But how facial recognition technology is used in public spaces can be particularly intrusive. It’s a real step change in the way law-abiding people are monitored as they go about their daily lives, säger kommissionär Elisabeth Denham i en kommentar.

– There is a lack of transparency about its use and a real risk that the public-safety benefits derived from the use of FRT will not be gained if public trust is not addressed.

Nej till ansiktsigenkänning i San Francisco

San Francisco har nu som första stad i USA beslutat att förbjuda polisens och andra myndigheters användning av teknik för ansiktsigenkänning. Användning av övervakningsutrustning ska föregås av ett ansökningsförfarande. Flygplatser och hamnar omfattas inte av reglerna.

Flera delstater har lagt fram liknande lagförslag, och i Washington DC har republikanska senatorn Roy Blunt föreslagit att privata aktörer inte ska tillåtas använda teknik för ansiktsigenkänning utan inhämtande av samtycke.

Utvecklingen i Sverige

I Sverige utvecklar polisen ett nytt nationellt kameraövervakningssystem med stöd för ansiktsigenkänning som ska kunna hantera bildmaterial från såväl fasta kameror som kroppskameror och kameror monterade på drönare. I Göteborg tar polisen under året 300 nya fast monterade kameror i bruk, och i Stockholm pågår ett pilotprojekt med mindre och mer moderna kroppsburna kameror.

Datainspektionen har tidigare rekommenderat regeringen att reglera användningen av kroppsburna kameror och även förelagt polisen att ta fram riktlinjer och rutiner. I slutet av förra året inleddes en granskning av Stockholms Lokaltrafiks användning av liknande kameror. Datainspektionen har också begränsat Tullverkets användning av smarta kameror i arbetet med fordonskontroller. Tullverket har fått tillstånd att automatiskt fotografera registreringsskyltar, men Datainspektionen har beslutat att endast registreringsnummer – inte hela kamerabilder – ska få skickas till den centrala databasen. Beslutet har överklagats till domstol.

Parallellt med detta levererar företag som Indivd och Deep North teknik till gallerior, butiker och andra som vill kunna analysera kundbeteenden, enligt uppgift utan behandling av personuppgifter.

Sedan den 1 augusti 2018 gäller den nya kamerabevakningslagen som bl a innehåller skärpta krav på informationsgivning. Vi tar upp frågeställningar kring polisens användning av kameror och ny teknik vid årets Nordic Privacy Arena (Stockholm 23-24 september). Hör bl a företrädare för svensk och dansk polis, digitaliseringsminister Anders Ygeman och en rad dataskyddsmyndigheter. Se också Gemma Gordon Clavells keynote om smarta städer från Nordic Privacy Arena 2017 här.

Fredrik Svärd
fredrik.svard@dpforum.se

Texten uppdaterad 19-05-16
Läs också:

Ny bok varnar för bias i myndigheters algoritmer
Nya regler om kamerabevakning