Max Schrems, en ung österrikisk jurist och aktivist, bad Facebook år 2011 att delge honom all information de hade om honom. Han fick då en cd-skiva från Facebook som omfattade 1200 sidor av information om hans liv. I cd-skivan kunde man bland annat läsa om de privata meddelanden han skickat, evenemang han deltagit i och saker han gillade. Schrems bad därför 2013 den irländska dataskyddskommissionen att stoppa Facebook från att överföra hans privata information till USA, en klagan som gick ända till EU-domstolen.

Den 9 juli 2019 behandlade EU-domstolen det mål som kommit att kallas Schrems II och som på sikt kan leda till att Facebook och andra företag tvingas ändra på överflyttningsdynamiken av personuppgifter till områden utanför EU, exempelvis USA. Överföring av uppgifterna har möjliggjorts genom standardavtalsklausuler som godkänts av EU-kommissionen. Schrems menar att avtalsklausulerna inte räcker för att skydda EU-medborgares privata uppgifter från amerikanska underrättelsetjänster.

Beslut i målet väntas först i början av nästa år. Om EU-domstolen följer Schrems uppfattning, kan det få omfattande påverkan på internationella dataflöden och organisationer kan behöva omreglera hur transfereringar av personuppgifter sker – något som förstås kan ge upphov till omfattande arbete och stora kostnader i internationella affärsverksamheter. Beslutet kan även indirekt komma att få effekt för andra överföringsmekanismer såsom EU-US Privacy Shield.

Läs mer här: https://iapp.org/news/a/iapp-faqs-what-does-the-cjeus-schrems-ii-case-mean-for-data-transfers/