Danska Datatilsynet har tagit beslut om att granska ett antal forskningsområden.
Många forskningsprojekt behandlar stora mängder personuppgifter, inklusive känslig information, därför är det viktigt att reglerna inom forskningsområdet följs. Datatilsynet har därför beslutat att inleda granskning av området genom bland annat övervakningsaktiviteter.
Skriftliga inspektioner
Förutom övervakningsaktiviteter har det danska Datatilsynet även initierat ett antal skriftliga inspektioner av offentliga myndigheter som bedriver forskning. Här ligger fokus bland annat på roller och dataansvar, grund för behandling, överföring av personuppgifter till mottagare i EES-länder och i länder utanför EU, samt riktlinjer för dataskydd i samband med genomförandet av forskningsprojektet.
Nya riktlinjer
Datatilsynet har även beslutat att arbeta fram nya riktlinjer inom forskningsområdet. Riktlinjerna ska innehålla konkret och målinriktad vägledning med beskrivningar av regler inom forskningsområdet. Riktlinjerna ska även klargöra forskarens vardagliga utmaningar.
Läs mer här.
Den franska dataskyddsmyndigheten (CNIL) har publicerat riktlinjer för användning av ansiktsigenkänning på flygplatser.
Enligt en rapport från det internationella flygteknikföretaget SITA planerar 59 % av flygplatserna och 63 % av flygbolagen att 2021 använda ansiktsigenkänningsenheter. Ansiktsigenkänning kan möjliggöra en automatisering av bagageinlämning eller ombordstigning och på så sätt ersätta kontroller av rese- och identitetshandlingar. Tanken är att effektivisera resenärens resa genom att minska på väntetiden.
Biometriska data
Ansiktsigenkänning tillhör den bredare kategorin av biometriska tekniker som automatiskt känner igen en individ baserat på deras fysiska, fysiologiska eller beteendemässiga egenskaper (fingeravtryck, venöst nätverk, iris, röstigenkänning etc.). Dessa egenskaper kvalificeras som biometriska data av GDPR, eftersom de tillåter eller bekräftar en persons unika identifiering. Ansiktsigenkänningsenheter är också “kontaktlös” teknik och kan generera ytterligare risker för den registrerade eftersom att data behandlas på distans och potentiellt utan dennes vetskap.
Principer att följa
De viktigaste principerna som ska följas vid användning av ansiktsigenkänningsenheter, enligt CNIL, är att motivera nödvändigheten och proportionaliteten hos den planerade ansiktsigenkänningsenheten, införskaffa berörda passagerares förhandsgodkännande, håll biometriska data under exklusiv kontroll samt att utföra konsekvensbedömningar.
Läs mer här.
Vägledning för barn och ungas rättigheter på nätet
Tillsammans med Barnombudsmannen och Statens Medieråd har Datainspektionen tagit fram en vägledning för barn och ungas rättigheter på nätet. Vägledningen innehåller fakta, råd och konkreta checklistor. Vägledningen publicerades i dag på Datainspektionens hemsida och syftet med den är att göra internet till en tryggare och säkrare plats för barn och unga.
Barnkonventionen med utgångspunkt
Elisabeth Dahlin, barnombudsman, säger att det ur ett barnperspektiv finns ett behov av trygga och säkra digitala miljöer som är anpassade för barn och unga samt att de som skapar tjänster som riktar sig till denna målgrupp måste utforma tjänsten med barnets bästa i fokus men även med barnkonventionen som utgångspunkt.
Digitalisering av skola
Digitaliseringen av skolan och tillgången till uppkopplade enheter har stor påverkan på barn och unga i deras vardag och många barn ägnar stora delar av sin fritid även i det digitala landskapet i form av spel och sociala plattformar. Lena Lindgren Schelin, generaldirektör vid Datainspektionen poängterar att enligt GDPR ska barns personuppgifter ha särskilt skydd eftersom de kan vara mindre medvetna om eventuella risker, följder och skyddsåtgärder när det gäller deras personuppgifter.
Läs mer här.
Flera Twitterkonton på Sveriges Radio hackade i helgen
I helgen råkade bland annat Sveriges Radios Eko-redaktion ut för dataintrång av flertalet Twitterkonton och obscena och märkliga inlägg publicerades. Inläggen ska ha varit av rasistisk och sexuell karaktär och ”hackaren” eller ”hackarna” ska även ha publicerat en bild på ett australiensiskt körkort.
Vi står inte bakom de publicerade meddelandena
Händelsen utreds och de tre Twitterkonton som utsatts har inaktiverats och man jobbar på att lösa det inträffade, sa Klas Wolf-Watz, chef på Ekot, till SVT Nyheter i lördags. Vidare säger Klas Wolf-Watz att de ser väldigt allvarligt på det inträffade då det inte är Sveriges Radio Eko-redaktion som står bakom meddelanden.
Läs mer här.
Amazon stäms för dataskyddsbrott
Europäische Gesellschaft für Datenschutz (EuGD) stämmer Amazon för brott mot dataskyddsförordning, GDPR, för olaglig överföring av data till USA, skriver EuGD i ett pressmeddelande 9 oktober 2020. Det handlar om att Amazon fortsätter att samla in, använda, lagra och överföra kundinformation till USA med stöd av Privacy Shield trots att den ogiltigförklarades i juli i år i samband med Schrems II-målet.
Ett dussintal rättsfall
I pressmeddelandet framkommer att EuGD har erfarenhet av ett dussintal liknande rättsfall i Tyskland och att fallen är extremt tidskrävande och kostsamma för de individer som det handlar om. Vidare säger EuGd:s VD Johann Hermann att det är oacceptabelt att världsledande molnföretag så som Amazon ignorerar konsumenternas rättigheter.
Läs mer här.
H&M bötfälls med 35 miljoner euros för dataskyddsbrott
Den tyska dataskyddsmyndigheten i Hamburg ålägger H&M 35,3 miljoner euro i böter för dataskyddsbrott. Flera hundra anställda vid H&M:s servicecenter i Nürnberg, Tyskland, har blivit övervakade av dess ledning genom registrering av personliga uppgifter, enligt den tyska dataskyddsmyndigheten i Hamburg, skriver EDPB på sin hemsida.
“Välkommen tillbaka samtal”
Övervakningen skall ha skett sedan åtminstone 2014 och delar av företagets anställda har varit föremål för en omfattad registrering av personliga detaljer om deras privatliv. Informationen har sedan lagrats på en nätverksenhet. Ledningen har utfört så kallade ”Välkommen tillbaka samtal” med sina anställda efter exempelvis sjukfrånvaro eller semestrar och en del av dessa samtal har dokumenterats och lagrats digitalt. Samtalen har spelats in och i vissa fall dokumenterats under längre tidsperioder.
Integritetsintrång
Uppgifterna som samlats in har bland annat använts för att ta beslut om åtgärder gällande de personalens anställning. Kombinationen av att samla in detaljer om de anställdas privatliv och registreringen av deras aktiviteter har lett till ett särskilt integritetsintrång i arbetstagarnas medborgerliga rättigheter.
Läs mer här.
Ny uppdaterad information gällande hantering av personuppgifter
Datainspektionen har tagit fram ny uppdaterad information riktad främst till arbetsgivare för att ge vägledning i hantering av personuppgifter om sina anställda enligt Dataskyddsförordningen, GDPR. Informationen gäller bland annat vägledning kring vad som gäller för rekryteringssystem och kamerabevakning på arbetsplatser.
Undantagsfall
Det är normalt förbjudet för en arbetsgivare att behandla känsliga personuppgifter så som exempelvis medlemskap i en fackförening eller etniskt ursprung men det finns undantag. Således tar även informationen upp och ger vägledning i vad som gäller i undantagsfall.
Både privat och offentlig sektor
Informationen vänder sig främst till arbetsgivare inom både privat och offentlig sektor, men kan även vara till hjälp för arbetstagare, arbetssökande, fackförbund och branschorganisationer.
Datainspektionen byter namn om regerigen får bestämma
Vid årsskiftet kan det vara så att vi får lägga ett nytt namn på minnet och därmed radera ett gammalt. Detta då Regeringen föreslår att Datainspektionen ska byta namn till Integritetsskyddsmyndigheten.
Därför namnbyte
I budgetpropositionen som regeringen lade fram 21 september framkom flertalet skäl till varför Datainspektionen bör byta namn, bland annat därför att:
”Datainspektionen har ett brett ansvar för att människor ska skyddas mot kränkningar av den personliga integriteten. Det framstår därför som naturligt att låta myndighetens uppdrag när det gäller skyddet för den personliga integriteten avspeglas i dess namn. Genom namnbytet markeras också myndighetens nya roll. Risken för att Integritetsskyddsmyndigheten skulle komma att förväxlas med Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden bedöms vara liten.”
Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2021.
Läs mer här (s.90 ff. i Budgetpropositionen för 2021, hela dokumentet, prop. 2020/21:1)
Viktig vägledning gällande personuppgiftsansvariga och personuppgiftsbiträden
Den Europeiska dataskyddsstyrelsen, EDPB, har tagit fram en vägledning som tydligt framhäver gränsdragningen mellan organisationer som är personuppgiftsansvariga och personuppgiftsbiträden. Den organisation som är personuppgiftsansvarig är den som bestämmer varför och på vilket sätt en viss hantering av personuppgifter ska ske. En organisation kan ta hjälp av någon annan för den faktiska hanteringen och då blir den hjälpande organisationen ett personuppgiftsbiträde.
Datainspektionen haft ledande roll
Vägledningen som EDPB har publicerat fokuserar på gränsdragningen mellan personuppgiftsansvarig och -biträde. Den beskriver även vilka följderna blir av att ha en viss roll och vad som måste ingå i det personuppgiftsbiträdesavtal som ska tecknas mellan organisationen med ansvar och den som är biträde. Förutom detta innehåller vägledningen en beskrivning av ett gemensamt personuppgiftsansvar och hur ansvaret ska fördelas mellan dessa.
Vägledningen har tagits fram EU-gemensamt i en arbetsgrupp där den svenska Datainspektionen haft en ledande roll.
Läs mer här.
Norska Stortinget utsatt för cyberattack
Det handlar om en cyberattack där ett begränsat antal e-postkonton tillhörande några av det norska Stortingets ledamöter och anställda inom administrationen blivit angripna. Angriparna har fått ut data från de angivna personernas e-postkonton. Stortingets administrativa chef Marianne Andreassen bekräftar händelsen i ett uttalande på Stortingets hemsida. Stortinget tar händelsen på mycket stort allvar och de riktar full uppmärksamhet åt att analysera situationen. Detta för att uppnå en helhetsbild av det inträffade.
Motivet, omfattningen och skadan ej känd
Vilken typ av data som angriparna kommit över genom de hackade e-postkontona har ännu ej framkommit. Motivet bakom incidenten, omfattningen och skadan är fortfarande okänd. Stortinget har rapporterat in händelsen till bland annat den norska polisens säkerhetstjänst. Händelsen är under utredning.
Läs mer här.
