Samtycker du till cookies?
Ett samtycke till cookielagring kan inte lämnas genom en på förhand ikryssad ruta som användaren måste avmarkera för att vägra samtycke. Detta slår EU-domstolen i ett nytt avgörande.
Domstolen finner att en ”viljeyttring” av den registrerade måste ske genom ett aktivt handlande och inte ett passivt. I domen preciserar även domstolen att då det även krävs ett aktivt handlande för att kravet på att den registrerade ”otvetydigt” har lämnat sitt samtycke ska vara uppfyllt.
Läs domen här.
Nytt avgörande från EU-domstolen om Rätten att bli glömd!
Efter EU-domstolens avgörande i Google-Spain målet, C-131/12, där domstolen slog fast att enskilda har en rätt att i vissa fall få felaktig information bortplockad från sökmotorer, den s.k. ”rätten att bli glömd”, har ett flertal frågor stigit på agendan. En utav dessa frågor har varit på vilket sätt en sökmotorleverantör ska genomföra borttagning av länkar när den registrerade har rätt till radering.
I ett färskt avgörande i ett mål mellan CNIL och Google har EU-domstolen funnit att Google inte är skyldiga att ta bort länkarna från samtliga versioner av dess sökmotor, men däremot samtliga versioner av sökmotorn inom medlemsstaterna.
Läs domen här.
Är Sveriges första sanktion enligt GDPR en papperstiger?
KRÖNIKA – av Mattias Gotthold, jurist och dataskyddsombud samt ledamot i Forum för dataskydds styrelse.
En gymnasieskola, Anderstorpsgymnasiet, i Skellefteå kommun hade ett försöksprojekt där de tog närvaro på elever i skolan genom ansiktsigenkänning med kamera. På grund av detta har Datainspektionen nu beslutat att den ansvariga nämnden i kommunen, gymnasienämnden, ska betala en sanktionsavgift på 200 000 kronor och har höjt fingret samt varnat för att deras planer på att använda ansiktsigenkänning i framtiden (sannolikt) bryter mot GDPR.
Vid en första anblick kan 200 000 kronor uppfattas som en låg kostnad för ett så pass omfattande integritetsintrång som det som skedde på Anderstorpsgymnasiet. En kan då undra, kan ett sådant lågt belopp verkligen verka avskräckande med hänsyn till det stora integritetsintrånget som övervakningen medförde? En mindre nogräknad organisation skulle kunna se en sådan sanktion som en hyfsat liten kostnad för att vara konkurrenskraftig i den hårda konkurrensen. Och därför strunta i integritetsskyddande åtgärder för att först vid en eventuell upptäckt och sanktion vidta åtgärder. När jag läste beslutet från Datainspektionen blev jag dock övertygad om att sanktionen – efter första anblick – är avskräckande.
Av Datainspektionens beslut framgår att Skellefteå kommun bortsett från grundläggande dataskydd och därigenom brutit mot såväl GDPR som svensk grundlag. I regeringsformen framgår att vi inte ska behöva utstå betydande integritetsintrång från våra myndigheter som är orimliga. När det kommer till GDPR framgår vidare av Datainspektionens beslut att:
– brott mot två grundläggande principer i GDPR har begåtts
– ansiktsigenkänningen (biometrisk data, alltså känsliga personuppgifter) skett utan giltig rättslig grund
– kommunen inte gjort nödvändiga riskbedömningar (konsekvensbedömning)
– kommunen inte haft samråd med Datainspektionen trots de uppenbara riskerna med behandlingen
Utöver detta bedömde Datainspektionen att det var särskilt allvarligt att:
– den olagliga övervakningen var avsiktlig
– Datainspektionen fick kännedom om behandlingen genom media
– eleverna var i en beroendeställning i förhållande till kommunen
– att övervakningen skedde på barn (barn anses vara särskilt skyddsvärda)
Datainspektionen ansåg att det handlade om ett stort intrång i elevernas integritet. Och detta landade i en sanktion på 200 000 kr och en varning. Frågan är då, är 200 000 kr i sanktion utifrån fallet avskräckande? Avseende den frågan tycker jag följande ska beaktas.
För det första är den högsta möjliga sanktionsavgiften 10 miljoner kr för myndigheter. För det andra om sanktionen proportionellt översätts till den som gäller för företag, 20 miljoner euro, skulle det istället handla om ca. 4,3 miljoner kr. För det tredje avsåg den sanktionsgrundande övervakningen ett integritetsintrång på 22 elever under tre veckors tid. Vid sidan om detta finns det skäl att uppmärksamma att Datainspektionen inte utredde alla brister som kan tänkas förekommit i samband med behandlingen, de granskade inte om informationsplikten eller säkerheten i behandlingen var förenlig med GDPR.
Hade de lyft in detta i granskningen kunde sanktionen varit högre. Nu går det antagligen inte att översätta 200 000 kr till 4,3 miljoner kr rakt av om det hade varit ett företag, men om en friskolekoncern hade fått en sanktion på 4,3 miljoner för ett försöksprojekt på en klass elever under tre veckors tid hade vi inte ägnat en enda tanke åt om sanktionen verkligen är avskräckande eller inte.
Med detta som bakgrund anser jag att sanktionen är precis som det står i lagen att den ska vara – effektiv, proportionell och avskräckande.
Källa: https://www.dagensjuridik.se/kronikor/ar-sveriges-forsta-sanktion-enligt-gdpr-en-papperstiger/
Grekisk sanktion mot PwC
Den grekiska dataskyddsmyndigheten utdelade den 30 juli 2019 en sanktion på 150 000 euro (motsvarar ca 1,5 miljoner SEK) till PwC på grund av olagligt användande av personuppgifter om anställda.
Den grekiska dataskyddsmyndigheten bedömde i ett tillsynsbeslut att PwC hade använt personuppgifter i strid med flera grundläggande principer för personuppgiftsbehandling. De bedömde även att personuppgiftshanteringen till det yttre såg ut att skötas på ett lagligt sätt trots att den egentligen inte gjorde det. Förutom sanktionen på 150 000 euro krävde den grekiska dataskyddsmyndigheten att personuppgiftshanteringen av de anställdas personuppgifter inom tre månader skulle följa regelverket i GDPR. Enligt den grekiska dataskyddsmyndigheten ansågs sanktionen vara effektiv, proportionerlig och avskräckande.
Mer information här: https://www.gamingtechlaw.com/2019/07/pwc-greek-gdpr-fine.html
EU-domstolen dömer i Fashion ID-målet
Den 29 juli 2019 kom domen från EU-domstolen i det uppmärksammade Fashion ID-målet (C 40/17). Bakgrunden till fallet är att Fashion ID, en tysk onlinebutik, integrerat Facebooks ”gilla”-knapp på sin hemsida. När någon besöker hemsidan skickas därför besökarens personuppgifter till Facebook, oberoende av om besökaren är en Facebookanvändare eller om ”gilla”-knappen använts. EU-domstolen förtydligade i målet att företag som integrerar Facebooks ”gilla”-knapp, eller andra plugins, på sin hemsida måste få ett samtycke av användarna för att få skicka över personuppgifter till Facebook.
Verbraucherzentrale NRW, motsvarande det svenska konsumentverket, som tog fallet till domstol, konstaterade kort efter domen att domslutet ”är välkommet då företag som tjänar pengar på användardata nu också måste ta ansvar för sitt handlande”, detta enligt ordföranden Wolfgang Schuldzinski.
Mer information här: https://www.jdsupra.com/legalnews/ecj-rules-companies-using-social-63344/
Sjukhusanställdas snokande i patientjournaler visade sig bli dyrt i Nederländerna
Tillsynsmyndigheten beslutade i förra veckan om sanktion om 460.000 EUR för en säkerhetsincident där anställda har läst information i kändisjournal. För att tvinga sjukhuset att höja säkerheten ålades dessutom sjukhuset att styrka inom 15 veckor att tvåfaktorautentisering samt förbättrad rutin för uppföljning av otillåten access har införts – vid äventyr av tillägg med 100.000 EUR varannan vecka (max 300.000 EUR) om så inte har skett.
Sanktionen utdelas med stöd av GDPR även om incidenten skedde i januari 2018. Återstår att se om den överklagas.
Personuppgifter för miljontals personer läckta när Bulgariens skatteverk hackades
I måndags mottog bulgarisk media ett e-mail från en rysk mejladress, där avsändaren skrev att denne flera månader tidigare kommit åt en stor mängd uppgifter om bulgariska medborgare. Avsändaren passade även på att kritisera myndigheters IT-säkerhet och kallade den parodisk, skriver Ekot (https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7266988). Uppgifterna varierar om hur många personers uppgifter som är berörda, men siffror upp emot 5 miljoner har nämnts. Enligt uppgift av Siren Hofvander synes det vara fråga om dålig IT-säkerhet och ett lösenord som gick att knäcka.
Organisationen ASCPD (Association of Specialists in Privacy and Data Protection), den rumänska motsvarigheten till Forum för Dataskydd, arbetar generellt för att höja medvetenheten om ett förbättrat integritetsskydd och för att säkerställa att tillräcklig information kommer till allmänhetens kännedom. I det här fallet går de nu ut och erbjuder, via sina medlemmar, gratis rådgivning till de rumänska medborgare som kan ha blivit berörda av intrånget i Bulgarien.
Mer information här: https://www.linkedin.com/pulse/ascpd-helps-romanian-citizens-affected-data-theft-marius-dumitrescu
Kan man lita på FaceApp?
Vaga formuleringar och oklara tolkningar. Uppgifterna går isär och röster höjs på olika håll i media den här veckan för vilka och hur stora risker som användare utsätter sig för.
Se t.ex. BBC för en bakgrund: https://www-bbc-com.cdn.ampproject.org/c/s/www.bbc.com/news/amp/technology-49018103
Internetstiftelsens Anne-Marie Eklund Löwinder, som är en av talarna på Nordic Privacy Arena i september, var förra veckan intervjuad av DN (https://www.dn.se/ekonomi/expert-faceapp-inte-storre-risker-an-andra-appar/). Hon rekommenderar alla att alltid fundera en god stund innan man laddar ner en app och ställa sig frågan om den erbjudna förströelsen är värd att köpa för ens användardata. Det här är en stor fråga som har lyfts tidigare, inte minst av DN:s reportrar i deras stora granskning om spårning via appar, ”Din plats till salu”, som tydliggjorde behovet av medvetenhet bland användarna samt ansvarstagande hos de som tillhandahåller apparna.
Facebook når uppgörelse med FTC om böter på 5 miljarder USD för Cambridge Analytica-skandalen
År 2016 uppdagades det att stora mängder information om Facebookanvändare hamnade hos analysföretaget Cambridge Analytica. Informationen användes bland annat i Donald Trumps valkampanj under presidentvalet i USA samma år. Till följd av detta startade den amerikanska myndigheten Federal Trade Commission (FTC) en undersökning i fallet, vilken nu alltså har kulminerat i böter motsvarande ca 47miljarder svenska kronor.
Facebook var förberett och hade avsatt 3 miljarder dollar för eventuella böter. Beloppet är ändock enligt många bedömare alltför lågt i förhållande till företagets årsinkomst, trots att beloppet är bland de högsta som utdelats i FTC:s historia. Överenskommelsen behöver godkännas av det amerikanska justitiedepartementet för att bli giltig.
Läs mer här: https://www.bloomberg.com/news/articles/2019-07-12/ftc-approves-facebook-privacy-settlement-worth-about-5-billion
Schrems II till avgörande
Max Schrems, en ung österrikisk jurist och aktivist, bad Facebook år 2011 att delge honom all information de hade om honom. Han fick då en cd-skiva från Facebook som omfattade 1200 sidor av information om hans liv. I cd-skivan kunde man bland annat läsa om de privata meddelanden han skickat, evenemang han deltagit i och saker han gillade. Schrems bad därför 2013 den irländska dataskyddskommissionen att stoppa Facebook från att överföra hans privata information till USA, en klagan som gick ända till EU-domstolen.
Den 9 juli 2019 behandlade EU-domstolen det mål som kommit att kallas Schrems II och som på sikt kan leda till att Facebook och andra företag tvingas ändra på överflyttningsdynamiken av personuppgifter till områden utanför EU, exempelvis USA. Överföring av uppgifterna har möjliggjorts genom standardavtalsklausuler som godkänts av EU-kommissionen. Schrems menar att avtalsklausulerna inte räcker för att skydda EU-medborgares privata uppgifter från amerikanska underrättelsetjänster.
Beslut i målet väntas först i början av nästa år. Om EU-domstolen följer Schrems uppfattning, kan det få omfattande påverkan på internationella dataflöden och organisationer kan behöva omreglera hur transfereringar av personuppgifter sker – något som förstås kan ge upphov till omfattande arbete och stora kostnader i internationella affärsverksamheter. Beslutet kan även indirekt komma att få effekt för andra överföringsmekanismer såsom EU-US Privacy Shield.
Läs mer här: https://iapp.org/news/a/iapp-faqs-what-does-the-cjeus-schrems-ii-case-mean-for-data-transfers/
