Din varukorg är för närvarande tom!
Noyb anmäler tyska partier för riktad individuell reklam
Den digitala rättighetsorganisationen Noyb (none of your business) beskyller flera politiska partier i Tyskland för att ha brutit mot dataskyddsreglerna genom att använda microtargeting mot väljare, rapporterar EURACTIV. Microtargeting innebär att man visar en personlig annons utifrån en analys av dennes beteende på nätet. Klagomålen som lämnats in till dataskyddsmyndigheten i delstaten Berlin gäller valkampanjen inför det federala valet 2021.
Det är inte bara företag som använder sig av microtargeting för att visa annonser för internetanvändare baserat på deras aktivitet på nätet. Politiska partier har också visat sig använda sig av microtargeting. Nu har Noyb lämnat in klagomål mot sex tyska politiska partier som ombud för flera väljare. Klagomålen gäller de tyska Socialdemokraterna (SPD), De Gröna, Kristdemokratiska unionen (CDU), Vänstern, Alternativ för Tyskland (AfD) och det Ekologisk-Demokratiska partiet (ÖDP).
Den digitala rättighetsorganisationen Noyb vill stoppa användningen av microtargeting för politisk reklam på nätet och partiernas behandling av känsliga personuppgifter om väljare. Enligt Felix Mikolasch, Noyb:s projektledare och dataskyddsjurist, har denna metod använts internationellt i många år, bland annat i det amerikanska valet, Brexit-omröstningen och nu även i valen till den tyska förbundsdagen 2021.
”Alla uppgifter om en persons politiska åsikter har ett särskilt strikt skydd enligt GDPR. Sådana uppgifter är inte bara extremt känsliga, utan gör det också möjligt att manipulera väljare i stor skala, vilket Cambridge Analytica har visat” säger Felix Mikolasch, integritetsjurist på Noyb, i ett pressmeddelande.
EURACTIV har vid flera tillfällen bett de tyska partierna att kommentera, men endast AfD har gett ett svar på anklagelserna. AfD:s parlamentsledamot Barbara Lenk sade att användare som registrerar sig på sociala medieplattformar som Facebook vanligtvis känner till hur deras personuppgifter används och att de accepterar denna praxis. Berlins dataskyddskommissionär kommer nu att utreda om partiernas påstådda användning av microtargeting strider mot GDPR.
Noyb grundar sin anmälan på att Facebook-användarna inte har gett sitt samtycke till att deras känsliga uppgifter om politisk uppfattning behandlas. Stefan Hessel, jurist på reuschlaw, uttryckte dock sin skepsis om klagomålets tänkbara konsekvenser i en intervju med EURACTIV. I en kommentar sade han att huvudfrågan är i vilken omfattning personuppgifter behandlades och om de politiska partierna använde dessa personuppgifter i sina kampanjer för att rikta in sig mot målgrupper. Han säger att det återstår att se om klagomålet kommer att bestå om det inte finns en tillräcklig rättslig grund i GDPR.
I sitt pressmeddelande argumenterar Noyb för att microtargeting är en fara för demokratin. De skriver att microtargeting kan påverka och förändra enskilda väljares politiska åsikter. Med denna metod är det möjligt för ett politiskt parti att rikta sig till specifika grupper av väljare med otaliga löften, medan det personliga budskapet förblir dolt för allmänhetens ögon. Detta kan i sin tur leda till ökad polarisering i samhället, eftersom partierna kan skapa mycket olika förväntningar hos olika grupper av väljare som politiken aldrig kan leva upp till. Enskilda partier kan utnyttja detta till sin fördel genom att ge motsägelsefulla vallöften, enligt Noyb.
Under det svenska riksdagsvalet 2022 kastades också ljus över hur politiska partier behandlar personuppgifter. Som Forum för Dataskydd rapporterade i maj 2022 gav Integritetsskyddsmyndigheten ut en vägledning som beskriver hur personuppgifter får behandlas i samband med politiska kampanjer. Vägledningen gäller inte bara politiska partier, utan även organisationer som kampanjar för enskilda sakfrågor. Politiska partier har skickat sms till väljare, vilket kan ha retat upp vissa väljare. Det har också funnits exempel på händelser där politiska partier av misstag gett information till Facebook om personer som ville bli medlemmar, enligt ett inslag från Sveriges Radio.
Vidare rapporterar EURACTIV att kraven på ett tydligare förbud mot microtargeting har ökat på EU-nivå. I februari röstade Europaparlamentet för att förbjuda microtargeting för politisk reklam på onlineplattformar och European Data Protection Supervisor (EDPS) uppmanade till ett totalförbud mot microtargeting för politiska ändamål 2021.
Läs mer
Euractiv, ”German parties accused of breaching data protection rules”, 21 Mars 2023.
Aftonbladet, artikel som beskriver reaktioner på ett sms från ett parti, 24 Aug 2022