Kammarkollegiet har efter införandet av dataskyddsförordningen, NIS-direktivet, president Trumps executive order 12333 och CLOUD Act undersökt möjligheten att ta fram ramavtal för webbaserade kontorsprodukter som Microsofts Office 365 och Googles G Suite.

I sin förstudie uttalar projektgruppen att sekretessreglerade och säkerhetskänsliga uppgifter som finns tillgängliga i en utländsk molntjänst är att betrakta som röjda.

Gruppen uttalar vidare att en svensk myndighet som låter företag som lyder under problematiska regelverk ger det utländska regelverket företräde framför den europeiska dataskyddsförordningen, villkor i personuppgiftsbiträdesavtal samt reglerna för internationell rättshjälp. Som exempel på länder med problematisk lagstiftning nämns utöver USA även Indien, Kina och Ryssland.

– Det vi har kommit fram till är att vi skulle få noll anbud med rätt kravställning. Det finns ingen leverantör i dag som skulle uppfylla både funktionella krav, säkerhetskrav och juridiska krav, säger Daniel Melin, projektledare vid Statens Inköpscentral till Computer Sweden.

Enligt förstudien skulle det vara möjligt att upphandla webbaserat kontorsstöd som är tekniskt och rättsligt godtagbart, om offentlig sektor och marknaden påvisar behov och investeringsvilja.

Läs mer på avropa.se.

Se också advokat Nina Barzeys föreläsning och IT-säkerhet och upphandling av molntjänster från Forum för dataskydds seminarium i Stockholm den 19 februari här.