Författare: Kave Noori

Integritetsskyddsmyndighetens (IMY:s) rapport ”Digital integritet 2022” som publicerades den 29 november 2022 visar att endast 50 % av svenskarna känner till EU:s dataskyddsförordning (GDPR)
och att endast 20 % skyddar sina personuppgifter, trots att förordningen har varit i kraft sedan maj 2018.

– Det är oroande eftersom en förutsättning för att kunna skydda sina personuppgifter i olika sammanhang är dels att känna till att bestämmelserna finns, dels att kunna använda rättigheterna när man behöver, säger Andra Amft som är analytiker på IMY och som tagit fram rapporten.

Enligt en undersökning utförd av Kantar Sifo på uppdrag av IMY har de flesta svenskar förtroende för hur myndigheter använder deras personuppgifter, men de oroar sig för hur företag använder uppgifterna. Undersökningen med 1 000 personer i åldern 18–79 år visar att 6 av 10 sällan eller aldrig läser användarvillkor, men att många ändå oroar sig för sin integritet. Endast en av fem svenskar skyddar sina uppgifter.

De viktigaste resultaten av undersökningen
Slutsats 1: Hälften av svenskarna vet för lite om sina rättigheter
IMY:s rapport visar att 50 % av svenskarna har begränsad kunskap om GDPR. Äldre respondenter hade lägst kunskap. Den mest välkända rättigheten är rätten till information om personuppgifter (80 % av respondenterna känner till den) och den mest använda rättigheten är rätten att begränsa behandlingen (15 % av respondenterna har använt den).

Slutsats 2: Många svenskar är oroliga för riskerna för den personliga integriteten
IMY:s undersökning visar att svenskarna i allmänhet känner sig trygga med hur myndigheter använder personuppgifter, men att nästan en tredjedel oroar sig för hur företag använder uppgifterna. Hälften avstår från att använda digitala tjänster på grund av osäkerhet kring deras personuppgiftshantering och mer än hälften är rädda för cyberattacker. Oron ökar med åldern och kvinnor är mer benägna att välja bort digitala tjänster än män, vilket IMY anser kan få konsekvenser för digitaliseringen.

Slutsats 3: De flesta svenskar vidtar inga åtgärder för att skydda sin personliga integritet
Enligt IMY-rapporten anser bara hälften av svenskarna att företag ger tillräcklig information om hur de använder personuppgifter, och förtroendet för dessa företag är lågt. De mest känsliga uppgifterna är enligt svenskarna själva, finansiell information, hälsouppgifter, digital identifiering och personliga foton/videor. Ändå är det många svenskar som inte vidtar åtgärder för att skydda sin integritet på nätet. Yngre människor är mer medvetna om sina valmöjligheter men gör ofta inte aktiva val.

IMY:s undersökningsresultat visar att medvetenheten och kunskapen om GDPR och dataskydd är lägst i åldersgruppen 65–79 år. 95 % av denna åldersgrupp har begränsad kunskap om hur man aktivt fattar beslut om sina personuppgifter. Detta gäller troligen även för personer över 80 år, vilket innebär att mer än 2 miljoner personer över 65 år riskerar att hamna i ett digitalt utanförskap befarar IMY.

Rekommendationer från IMY
1. Digitalt kompetenslyft för äldre
IMY föreslår att regeringen tar initiativ till ett digitalt kunskapslyft för äldre människor, som även omfattar data- och integritetsfrågor. IMY är villiga att samarbeta med andra myndigheter och kommuner för att förverkliga detta.

2. Dataskydd som en del av skolans läroplan
IMY rekommenderar att läroplanen ska inkludera relevant digital kompetens och kunskap om risker för data och personlig integritet. IMY betonar att det är viktigt att unga människor vet hur de ska skydda sin integritet och att de blir kompetenta beslutsfattare. Den nationella strategin för digitalisering av skolsystemet för 2017–2022 håller för närvarande på att revideras och bör enligt IMY även ta hänsyn till att barn och elever måste ges färdigheter för att skydda sin personliga integritet på nätet.

3. Forskning och utveckling av integritetsskyddande tekniker behöver fortsatt stimuleras
IMY diskuterar behovet av att främja forskning och utveckling av integritetsskyddsteknik för att följa EU:s allmänna dataskyddsförordning, skydda individer och maximera fördelarna med digitaliseringen. Det finns ett ökande antal forsknings- och utvecklingsinitiativ på detta område och denna utveckling bör uppmuntras ytterligare av den akademiska världen och finansiärer anser IMY.

4. Det svenska ordförandeskapet måste sätta dataskyddet högst upp på dagordningen
Enligt IMY är frågan om dataskydd och digital integritet en gemensam angelägenhet för alla EU-länder och bör hamna högt upp på dagordningen under det svenska ordförandeskapet våren 2023. EU förbereder ett stort antal reformer som rör datadelning och ny teknik som en del av EU:s digitala decennium.

IMY pekar på flera lagstiftningsinitiativ på teknikområdet som för närvarande övervägs. IMY nämner dataakten (Data Act), dataförvaltningsakten (Data Governance Act), digitala marknadsakten (Digital Markets Act), digitala tjänsteakten (Digital Services Act), akten om transparens och inriktning när det gäller politisk reklam, AI-akten och det europeiska hälsodatarummet. Därutöver kan nämnas att Forum för Dataskydd rapporterat om förslaget till ”Cyber resiliance act” samt förordningen med regler för att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp mot barn.

IMY menar att frågan om hållbar digital utveckling och balans mellan dataskydd och samhällets behov av innovation bör diskuteras på en högre politisk nivå, t.ex. vid EU:s informella ministermöte om demokrati, grundläggande rättigheter och rättsstatsprincipen den 22 juni 2023.

IMY:s reflektioner
IMY uppmärksammar att människor i alla åldrar, särskilt de som är över 50 år, väljer bort digitala tjänster på grund av oro för användningen av personuppgifter, något som kan leda till digitalt utanförskap och begränsa möjligheterna att förverkliga Sveriges digitala agenda.

Det är särskilt slående att en tredjedel av personer i åldersgrupperna 18–29 år avvisar användningen av digitala tjänster. Detta kan tyda på att de medvetet väljer att inte bli spårade, men det kan också innebära att de avstår från viktiga tjänster som är nödvändiga för livet i det digitala Sverige. Detta kan enligt IMY vara särskilt oroande eftersom det är de yngre generationerna som kommer att leva sina liv i det digitala Sverige.

Läs mer
IMY:s pressmeddelande den 29 november 2022
Direktlänk till IMY:s rapport ”Digital integritet 2022”