Din varukorg är för närvarande tom!
Grundlagsskyddet för databaser med personuppgifter kan vara hotat
Högsta domstolen har fattat ett avgörande beslut om att låta ett fall prövas i hovrätten vilket har väckt uppmärksamhet hos svenska jurister. Den sedan länge rådande uppfattningen att GDPR inte krockar med svensk yttrandefrihet sätts nu på prov. Det har länge varit en utbredd uppfattning åtminstone hos svenska politiker och förmodligen en hel del jurister att artikel 85 och 86 i GDPR alltid lämnar företräde till nationella regler för yttrandefrihet och rätten att ta del av allmänna handlingar.
Det är till och med så att den svenska lagen med kompletterande bestämmelser till GDPR (1 kap 7 §) slår fast att den svenska tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen alltid ska tillämpas före GDPR om reglerna skulle kollidera med varandra. Det här har lett till att det funnits en utbredd uppfattning om att hemsidor som utgör databaser där man kan söka på personuppgifter om vem som helst åtnjuter samma grundlagsskydd som medier.
Högsta domstolens beslut om att bevilja prövningstillstånd till det här ärendet kan komma att få långtgående konsekvenser för relationen mellan svensk yttrandefrihet och hur skyddet för privatlivet regleras i Europakonventionen och EU-rätten.
Vad har hänt?
Högsta domstolen ändrade hovrättens beslut att neka prövningstillstånd för ett mål där en privatperson stämde webbplatsen Mrkoll.se. Rättsfallet aktualiserar frågor om förhållandet mellan EU:s dataskyddsförordning (GDPR) och rätten att publicera sökbara databaser där man kan göra sökningar om enskilda människor och få reda på saker som adress, vem man bor med och även om man förekommer i domar.
Mrkoll.se är en plattform som innehåller sökbar information om privatpersoner som baseras på uppgifter som begärts ut från svenska myndigheter med stöd av offentlighetsprincipen. Den klagande begärde att hens personuppgifter skulle raderas och att databasens utgivningsbevis skulle återkallas. Klaganden hävdade att den information som publicerades i databasen skadade hens anseende och skadade hens möjligheter att få ett jobb.
Klaganden hänvisade till GDPR som grund för sitt krav. Tingsrätten ansåg dock att GDPR inte ska tillämpas om den strider mot tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen. Tingsrätten ansåg att den information som publiceras i databasen omfattas av det frivilliga grundlagsskyddet och att det för närvarande inte finns något undantag från grundlagsskyddet för information i domstolsbeslut som publiceras i en databas om privatpersoner. Därmed menade tingsrätten att artikel 17 i GDPR inte var tillämplig på uppgifterna i databasen.
Tingsrätten avslog den klagandes begäran om att få sina personuppgifter raderade enligt artikel 17 i GDPR, eftersom den ansåg att GDPR inte var tillämplig. Fortsättningsvis ansåg domstolen att det inte fanns någon bestämmelse i yttrandefrihetsgrundlagen som gav domstolen rätt att återkalla ett utgivningsbevis. Tingsrätten klargjorde att Myndigheten för press, radio och tv kan återkalla ett utgivningsbevis som utfärdats med stöd av yttrandefrihetsgrundlagen.
Högsta domstolen ansåg att det finns skäl att bevilja prövningstillstånd på grund av att det saknas vägledande prejudikat. Beslutet banar väg för en potentiellt banbrytande rättsutveckling på området dataskydd och yttrandefrihet. Hovrätten hade tidigare nekat prövningstillstånd när den klagande överklagade tingsrättens beslut.
Integritetsskyddsmyndigheten varnade för regelkonflikten för flera år sedan
Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) varnade redan i ett remissvar på betänkandet som föregick införandet av den svenska dataskyddslagen (SOU 2017:39) för regelkonflikten. Myndigheten påpekade att tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen kunde komma i konflikt med EU:s dataskyddsregler och rätten till privatliv enligt Europakonventionen.
IMY underströk att kombinationen av en stark offentlighetsprincip (rätten att få ut dokument från myndigheter) i kombination med yttrandefrihetsregler som generöst tillåter spridning av personuppgifter utan att det finns ett journalistiskt syfte bakom spridningen, är oproportionerligt enligt både EU-rätten och Europadomstolens praxis.
Fortsättningsvis skrev IMY att både rätten till privatliv och yttrandefriheten är grundläggande mänskliga rättigheter som måste balanseras mot varandra enligt Europarätten. Myndigheten förklarade att Europarätten kräver att en medlemsstats lagar måste innehålla bestämmelser som gör det möjligt att i enskilda fall göra en proportionalitetsbedömning.
Slutligen klargjorde IMY att det skulle utgöra en felaktig lagtolkning av EU-rätten om den svenska dataskyddslagen slog fast att svensk grundlag har företräde framför EU-regler.
Läs mer: