Din varukorg är för närvarande tom!
Google informerade webbplatser om borttagna sökresultat – får betala 50 miljoner kronor
Författare: Kave Noori
Högsta förvaltningsdomstolen beslutade den 20 december 2022 att inte pröva en överklagan i ett mål mellan Google och Integritetsskyddsmyndigheten (IMY). Det innebär att domen från Kammarrätten i Göteborg (mål 2232-21) vinner laga kraft och att Google måste betala en sanktionsavgift på 50 miljoner kronor.
Bakgrunden till fallet är att IMY den 10 mars 2020 beslutade att Google ska betala 75 miljoner kronor i sanktionsavgift till IMY. IMY ansåg att Google brutit mot GDPR både genom sina generella rutiner för att informera webbplatsägare om borttagna sökresultat men också för att Google felaktigt skulle ha hanterat klagomål från individer.
Google överklagade IMY:s beslut till Förvaltningsrätten i Stockholm som sänkte sanktionsavgiften till 52 miljoner kronor. Den domen överklagades därefter till Kammarrätten i Göteborg som sänkte sanktionsavgiften till 50 miljoner kronor. Förvaltningsrättens och Kammarrättens beslut om att minska sanktionsavgiften var uteslutande kopplade till Googles hantering av de enskilda klagomålen.
Kammarrätten fastställde Googles sanktionsavgift till 50 miljoner kronor för att Google utan laglig grund hade som rutin att meddela webbplatsägare om borttagna sökresultat. En delfråga gällde om EU:s plattformsförordning, en lag som är utformad för att skydda småföretag från orättvisa affärsmetoder från stora plattformar som Google, ska tillämpas när registrerade personer utövar sin rätt att bli bortglömda enligt artikel 17 i GDPR.
Google refererade till Artikel 4.5 i EU:s plattformsförordning:
”Om en leverantör av en sökmotor har ändrat rangordningen i ett visst fall eller tagit bort en viss webbplats från sökresultaten efter en anmälan från tredje part, ska leverantören göra det möjligt för företagsanvändaren av webbplatser att ta del av innehållet i anmälan.”
Kammarrätten noterade att plattformsförordningen kräver att webbplatsoperatörer generellt sett ska kunna ta del av anmälningar från användare som resulterat i att en sökmotor tagit bort ett sökresultat. Kammarrätten slog därefter fast att webbplatsägare inte ska informeras när det är just personuppgifter som tas bort från sökresultat enligt artikel 17 i GDPR. Domstolen noterade att syftet med plattformsförordningen är att skapa rättvis konkurrens och öppenhet på nätet för småföretag. Kammarrätten drog slutsatsen att rätten att bli bortglömd enligt GDPR inte krockar med plattformsförordningen. Kammarrätten förklarade att även om man inte längre kan söka på en individs namn, så kan man fortfarande söka på andra ord, t.ex. namnet på en produkt eller tjänst.
Därutöver prövade Kammarrätten om Googles rutin att meddela webbplatsägare om att sökresultat plockats bort på begäran av en registrerad person hade en rättslig grund. Google hävdade att webbplatsägaren måste underrättas eftersom en borttagning av ett sökresultat är ett ingrepp i webbplatsägarens yttrandefrihet. Google ansåg att webbplatsägaren måste få veta vad som har hänt för att ha tillgång till effektiva rättsmedel, det vill säga för att denne ska kunna få inskränkningen prövad i domstol. På denna punkt klargjorde Kammarrätten i Göteborg att en webbplatsägares rätt till rättsmedel handlar om att denne ska kunna gå till domstol och klaga på Integritetsskyddsmyndighetens beslut, inte beslut som tagits av andra privata företag.
Läs mer
Integritetsskyddsmyndighetens hemsida om rätten att få sökresultat borttagna
Kammarrätten i Göteborgs pressmeddelande den 30 november 2021