Din varukorg är för närvarande tom!
Europarådet utreder missbruk av avancerade spionprogram
Författare: Kave Noori
Under en offentlig utfrågning i Paris den 12 december vittnade inbjudna politiker och journalister från Polen, Spanien och Grekland om hur de övervakats med sofistikerade spionprogram.
Utfrågningen, som anordnades av utskottet för rättsliga frågor och mänskliga rättigheter som är en del av Europarådets parlamentariska församling, hölls för att belysa hur medlemsstater använder dessa spionprogram för att övervaka politiska motståndare och journalister.
Pieter Omtzigt, särskild rapportör och parlamentsledamot från Nederländerna, inledde utfrågningen med att säga att det är mycket allvarligt att regeringar i demokratiska länder spionerar på sina politiker och journalister. Han kallade det för ett ”allvarligt missbruk av de mänskliga rättigheterna”. Omtzigt skriver just nu en rapport som ska presenteras för den parlamentariska församlingen i juni 2023.
Inbjudna talare vid utfrågningen var Krzysztof Brejza från polska parlamentet Sejm, Diana Riba spansk europaparlamentariker och Thanasis Koukakis, en grävande journalist från Grekland.
Vittnesmål 1: Polsk oppositionspolitiker övervakades av staten
Den polske senatorn Brejza vittnade om att Polens regering använde spionprogramvaran Pegasus mot honom och att en kanadensisk organisation hittade den i hans telefon. Han diskuterade de senaste årens politiska utveckling i Polen. Han berättade att det konstitutionella skyddet mot totalitarism började nedmonteras 2015 och hur åklagarmyndigheten politiserades, vilket ledde till bristfällig tillsyn av underrättelsetjänsten och spridning av propaganda för att undergräva demokratin.
Brejza förklarade att övervakningen genom Pegasus och attackerna mot valsystemet är resultatet av angreppen på den polska oppositionen. Han nämnde också att det nu regerande partiet PiS redan under sin första mandatperiod vid makten 2005–2007 började med olaglig avlyssning. Vidare nämnde han att flera chefer för polska underrättelsetjänster som blev åtalade 2015, blev benådade av president Andrzej Duda från det regerande partiet.
Krzysztof Brejza uppgav att han blev avlyssnad trots att han aldrig har begått något brott. Han sade dock att han avslöjat premiärministerns och regeringens maktmissbruk. Detta ledde till att han avlyssnades i strid med lagen. Brejza nämnde också att läckor till media och e-postmeddelanden som inhämtats genom Pegasusprogrammet användes mot honom under valkampanjen för att snedvrida bilden av honom och hans parti.
Enligt Brejza var den domstol som godkände övervakningen inte informerad om att just Pegasus användes för att övervaka honom, driva en hatkampanj och ödelägga hans och familjens privatliv. Brejza påminner om att detta är en taktik som ofta användes under den sovjetiska diktaturen. Han förklarade att gottgörelse samt rättslig och moralisk upprättelse är nödvändiga för att reparera skadorna.
Vittnesmål 2: Politiker från Katalonien övervakades av staten
Diana Riba, vice ordförande för Europaparlamentets kommitté för utredning om Pegasus och andra spionprogram, var inbjuden att tala både i sin officiella roll och som ett offer som övervakats med hjälp av Pegasus.
Riba berättade att Pegasus som är designad att användas för terrorbekämpning i allt större utsträckning används av regeringar för att övervaka journalister, akademiker, aktivister och politisk opposition, vilket strider mot europeiska mänskliga, medborgerliga och politiska rättigheter. Citizen’s Lab (Expertcenter vid Universitetet i Toronto, reds. anm.) upptäckte två attacker mot Ribas telefon, samt attacker mot 64 andra personer. Enligt Riba så delar alla dessa avlyssnade personer det gemensamma målet om ett fredligt och oberoende Katalonien.
Vidare sade hon att alla offren för övervakningen representerar en politisk rörelse. Riba menar att de styrande politikerna borde ta den politiska fighten mot sina motståndare vid valurnorna. Inte genom att regeringen använder statens makt för att förtrycka eller sätta in cybervapen som Pegasus mot oppositionen.
Första gången Diana Riba märkte att något var fel var när hennes assistent fick ett telefonsamtal där någon spelade upp en inspelning av ett telefonsamtal de nyss haft. Detta var i juni 2019, när hennes parti, Esquerra Republicana, diskuterade juridiska och politiska frågor med sina advokater för att försvara sina kandidaters politiska rättigheter i ett val.
Den andra gången Diana Riba attackerades med Pegasus var i oktober 2019, efter att katalanska regeringsföreträdare och självständighetsförespråkare hade ställts inför rätta. Hon och hennes advokater utarbetade en strategi för att driva fallen vidare inför europeiska domstolar. Den spanska federala regeringen avlyssnade därmed konfidentiella samtal, som Riba insisterar borde varit förbjudna för staten att avlyssna.
Diana Riba ser att det behövs en gemensam europeisk rättslig ram som reglerar användningen av spionprogram. Hon anser också att det behövs ett tillfälligt förbud mot användningen av denna typ av spionprogramvaror. Hon anser att undantagen från det allmänna förbudet bör vara begränsade och endast godkännas om alla nödvändiga säkerhetsåtgärder är uppfyllda.
Avslutningsvis understryker Riba att användningen av spionprogram som Pegasus medför konsekvenser för privatlivet, politiken och samhällsinstitutionerna. Missbruket leder också till att de mänskliga rättigheterna kränks samt att både rättsstatsprincipen och de demokratiska principerna urholkas.
Läs mer
Europarådets nyhet den 12 december 2022 om utfrågningen