Enligt en rapport från det internationella flygteknikföretaget SITA planerar 59 % av flygplatserna och 63 % av flygbolagen att 2021 använda ansiktsigenkänningsenheter. Ansiktsigenkänning kan möjliggöra en automatisering av bagageinlämning eller ombordstigning och på så sätt ersätta kontroller av rese- och identitetshandlingar. Tanken är att effektivisera resenärens resa genom att minska på väntetiden.

Biometriska data

Ansiktsigenkänning tillhör den bredare kategorin av biometriska tekniker som automatiskt känner igen en individ baserat på deras fysiska, fysiologiska eller beteendemässiga egenskaper (fingeravtryck, venöst nätverk, iris, röstigenkänning etc.). Dessa egenskaper kvalificeras som biometriska data av GDPR, eftersom de tillåter eller bekräftar en persons unika identifiering. Ansiktsigenkänningsenheter är också ”kontaktlös” teknik och kan generera ytterligare risker för den registrerade eftersom att data behandlas på distans och potentiellt utan dennes vetskap.

Principer att följa

De viktigaste principerna som ska följas vid användning av ansiktsigenkänningsenheter, enligt CNIL, är att motivera nödvändigheten och proportionaliteten hos den planerade ansiktsigenkänningsenheten, införskaffa berörda passagerares förhandsgodkännande, håll biometriska data under exklusiv kontroll samt att utföra konsekvensbedömningar.

Läs mer här.