Din varukorg är för närvarande tom!
Ansiktsigenkänning skapar kontroverser i USA – advokater portas från julshower
Ansiktsigenkänningsteknik skapar kontroverser och debatt runt om i världen, även i EU, där politikerna för närvarande överväger nya regler. I den här artikeln tar vi upp två kontroversiella fall i USA som illustrerar vikten av att noga överväga användningen av ansiktsigenkänning. Forum för Dataskydd har tidigare rapporterat om att regimen i Iran vill använda ansiktsigenkänning för att upprätthålla slöjtvånget (läs mer här). I en kommande artikel kommer vi försöka belysa EU:s försök att reglera denna teknik.
Oskyldig man satt häktad i 10 dagar
Den 1 januari 2023 rapporterade Svenska Dagbladet (SvD) att Nijeer Parks, 35 år från USA, felaktigt fängslades i tio dagar efter att ett datorprogram oriktigt identifierat honom som gärningsman vid en grov stöld. Han hade aldrig befunnit sig på brottsplatsen och greps på felaktiga grunder av polis. Parks blev häktad utan att veta varför. Enligt artikeln drabbades han av psykisk stress, kunde varken äta eller sova och han satt bara i sin cell och dunkade huvudet i väggen.
I SvD-artikeln står det att när Parks tittade på utredningsmaterialet insåg han att åtalet kan resultera i ett femårigt fängelsestraff för stöld. Han fruktade att en tidigare fällande dom för narkotikasmuggling i belastningsregistret skulle leda till ett ännu hårdare straff. Det var inte förrän långt senare som han fick reda på att orsaken till arresteringen var att den riktiga gärningsmannen hade lämnat efter sig ett falskt körkort. Det var en ansiktsigenkänningsalgoritm som hade matchat bilden från det falska körkortet med honom.
I artikeln intervjuas även Clare Garvie, advokat vid National Association of Criminal Defense Lawyers i USA. Hon har engagerat sig i ett omfattande initiativ för att ge medborgarna insyn i polisens arbete. Tack vare detta fick de tillgång till 30 000 myndighetsdokument. På så vis kunde man avslöja att cirka 15 000 polisdistrikt i USA har tillgång till teknik för ansiktsigenkänning.
I artikeln står det att NIST (National Institute of Standards and Technology, ett federalt organ i USA) genomförde tester av den teknik som används för att identifiera misstänkta brottslingar. Denna typ av teknik betraktas ofta som en affärshemlighet och kan därmed vara svår att granska. Enligt tester fungerar vissa algoritmer bättre än andra. Enligt en studie från 2019 är det till exempel 100 gånger mer sannolikt att tekniken för ansiktsigenkänning felidentifierar personer med mörk hy och personer med asiatiskt ursprung än personer med ljus hy. Dessutom är det ännu mer sannolikt att kvinnor felidentifieras än män. Clare Garvie varnar för att vi inte vet hur träffsäker och tillförlitlig den här tekniken är och att det därför är farligt när den används i brottsbekämpande utredningar.
Amerikanskt underhållningsföretag kritiseras för överanvändning av ansiktsigenkänning
Madison Square Garden Entertainment är ett företag som driver arenor och arrangerar underhållningsevenemang, inklusive konserter och sportevenemang i USA. Företaget möter nu kritik för att ha tagit bruket av ansiktsigenkänning lite för långt.
Tidningen Daily Mail skriver att säkerhetspersonalen på Madison Square Garden (en arena i New York) kritiserats för att ha använt ansiktsigenkänningsprogram för att identifiera fans som kritiserar VD:n för Madison Square Garden, vars företag även äger New York Knicks (basketlag) och Rangers (hockeylag). Enligt artikeln har fans rapporterat att de blivit illa behandlade av säkerhetsvakter efter att ha uttryckt sitt missnöje med VD:n.
Artikeln i Daily Mail påstår också att Madison Square Garden Entertainment använder teknik för ansiktsigenkänning för att neka advokater inträde om deras arbetsgivare är i tvist med sportholdingbolaget. En domare i New York har gett advokaterna en delseger genom att häva MSG:s tillträdesförbud när det gäller musik- och teaterföreställningar men inte för idrottsevenemang. Båda sidor har lovat att överklaga domen.
Mamma nekades inträde till julevenemang
Samtidigt rapporterar NBC New York att Kelly Conlon, mamma till en flickscout, i ett annat fall inte fick komma in i Radio Music Hall och se julshowen Christmas Spectacular. Colon säger att hon informerades om att även hon hade identifierats med hjälp av ansiktsigenkänningsteknik.
Conlon nekades inträde efter att ha hört hur säkerhetsvakterna sinsemellan beskrev henne högt. Hon berättade att det fanns skyltar med information om att ansiktsigenkänning användes som en säkerhetsåtgärd, men Conlon sa att hon inte utgjorde en säkerhetsrisk, utan att vakterna nekade henne inträde för att hon är advokat. Conlon arbetar för en advokatbyrå i New Jersey som heter Davis, Saperstin and Solomon, som var inblandad i en rättstvist om en personskada mot en restaurang som förvärvats av MSG Entertainment.
Conlon förklarar att hon inte ens är verksam som advokat i New York och att hon inte heller är inblandad i något ärende som rör Madison Square Garden. Trots detta vidhåller Madison Square Garden att hon och de andra advokaterna som är knutna till firman är portade.
I artikeln från NBC New York står det att MSG (Madison Square Garden) har en policy som förbjuder advokater som är involverade i en pågående rättstvist mot företaget att delta i evenemang som hålls på någon av företagets anläggningar innan den aktuella rättstvisten har avslutats.
I en liknande nyhet från den lokala mediesajten för Staten Island, silive.com, fick en advokat som arbetar med skadeståndsfrågor inte besöka MSG Entertainments arenor på grund av en stämning som hans arbetsplats hade lämnat in mot företaget. Jonathan D’Agostino från D’Agostino Associates var på väg till en julföreställning med sin familj när han konfronterades av personal från Radio City Music Hall som också ägs av MSG. Enligt advokaten förbjöds han att komma in på MSG-anläggningen eftersom organisationen befann sig i en rättstvist från 2018 med hans arbetsgivare.
Advokaten identifierades med hjälp av ansiktsigenkänningsteknik. Det har rapporterats om ännu fler incidenter där olika advokater eskorterats från MSG:s anläggningar genom att man använt datorprogram för att identifiera många advokater genom att matcha fotografier som hämtats från Internet.
Det svenska rättsläget gällande biometrisk övervakning
Enligt dataskyddsförordningen betraktas ansiktsigenkänning som behandling av biometriska data. Det klassificeras som känsliga personuppgifter. Du kan läsa mer om ansiktsigenkänning och övervakning på IMY:s webbplats.
Läs mer
Svenska Dagbladets artikel, 1 Januari 2023, ”Nijeer Parks Fängslades – AI-Teknik Var Felaktig”
Forum för Dataskydds artikel, 24 November 2022 ”Europarådet: Förbjud autonoma mördarrobotar”