Supervalåret 2024, då hälften av världens befolkning ska rösta i ett allmänt val, utmanas enligt Aftonbladet av ett psykologiskt problem orsakat av AI-driven desinformation. För Sveriges och Europas del hålls valen till Europaparlamentet i juni 2024. 

Både Aftonbladet och The Guardian hänvisar till en rapport från World Economic Forum (WEF) som understryker allvaret i situationen och förklarar att AI-driven desinformation är det ”största kortsiktiga hotet mot den globala ekonomin”.

Trots att år 2024 bara har börjat har vi redan sett exempel på desinformation i ett val. Den 10 januari 2024 rapporterade Sveriges Radio om användningen av desinformation i valet i Bangladesh. Enligt SR spreds falska nyheter om valfusk, våldsamma incidenter som sprängda broar (händelser som aldrig ägde rum) och falska AI-genererade uttalanden som tillskrevs företrädare för både det styrande partiet och oppositionen.

Vidare nämner artikeln från The Guardian att rapporten från World Economic Forum, varnar för att den ökade spridningen av desinformation och falsk information kan leda till social oro. Spridningen av falsk information kan till exempel störa politiska processer, leda till upplopp och strejker och leda till att staten använder våld mot personer som protesterar mot regeringen.

Ett varnande exempel från 7 år sedan påminner oss om att desinformation inte bara är ett psykologiskt hot mot tilliten och stabiliteten i samhället. Desinformation kan också få fysiska konsekvenser. Under det amerikanska valet 2016 sköt en 28-årig man med pistol på en pizzeria. Mannen hade läst konspirationsteorier om att Hillary Clintons valkampanj ägnade sig åt barnsexhandel på en pizzeria. Konspirationsteorierna hade blivit virala och mannen berättade för polisen att han tagit sig dit för att han ville undersöka saken själv. Mannen letade efter tunnlar där barnen uppgavs ha torterats enligt konspirationsteorierna. Lyckligtvis kom ingen till skada vid händelsen, som har blivit känd som ”Pizza Gate”. 

”Förtroendet för EU:s valprocess kommer i hög grad att bero på vår förmåga att förlita oss på cybersäker infrastruktur och på att information är tillförlitlig och tillgänglig. Nu är det upp till oss att säkerställa att vi vidtar de åtgärder som krävs för att uppfylla detta känsliga mål, som är avgörande för våra demokratier.” sade Juhan Lepassaar, verkställande direktör för EU:s byrå för cybersäkerhet ENISA i ett pressmeddelande den 19 oktober 2023.

Efter att nu ha beskrivit problemet, finns det några möjliga lösningar? Artikeln från Aftonbladet vittnar om att det kan vara svårt. Det blir allt svårare att skilja falskt innehåll från verkligt innehåll. I artikeln nämns också en forskningsrapport som kommit fram till att om man är medveten om den potentiella faran med att nyheter kan vara falska, så blir man också mer benägen att ifrågasätta nyheter som är sanna. 

Läs mer här:

AI-driven misinformation ‘biggest short-term threat to global economy’ | Global economy | The Guardian, 10 januari 2024

MARTIN SCHORI: Blir 2024 året då ”demokratin förlorar?” (aftonbladet.se) 11 januari 2024

EU Elections at Risk with Rise of AI-Enabled Information Manipulation — ENISA (europa.eu), 19 oktober 2023

Falska AI-genererade nyheter spreds under valet i Bangladesh – Nyheter (Ekot) | Sveriges Radio, 10 januari 2024Öppnade eld på pizzeria – på grund av falsk nyhet om Clinton (aftonbladet.se), 5 december 2016